Ibland är det enklaste det bästa. Ibland är det just att inte göra så mycket som gör mest. Idag har varit en helt perfekt lördag i all sin enkelhet. Äntligen har vi snö att leka i, så det har vi gjort massor. Och emellanåt har vi tittat på film, ätit goda saker och bara travat omkring rödkindade i våra underställ och flygiga hår.
Mycket foton har det blivit och de får tala för sig själva.
Vinter när den är som bäst.
Plötsligt var det riktig vinter igen. Jag gillar det. Hellre snö och kallt än grått och regnigt och kallt på ett annat sätt. Fel sätt. Det är synd att man jobbar så att man inte kan vara ute och njuta av snön bara. Jag älskar ju det där med att klä på sig massor av sköna varma kläder och ge sig ut i snön. Åka pulka, bygga snögubbe, kasta snöboll. Men när jag kommer hem är det kolsvart och inte så lockande att dra ut varken barnen eller mig själv. Eller ens hunden för den delen. Mörkret är det värsta med vintern. Det är deprimerande att det är mörkt när man går in på jobbet och mörkt när man kommer ut.
Jag har ätit min variant av GI en dryg vecka nu och jag känner att sötsuget minskat något enormt. Igår köpte jag hem semlor till familjen (mest A då barnen inte gillar mandelmassa, och Elin återigen behöver vara hemma för lös mage) då de hade två för 15:- på Ica, och jag åt ingen. Idag bjöds det på kaka på jobbet, och jag åt ingen. Häromdagen åt A glass på kvällen när vi tittade på Sons of Anarchy, och jag åt inte. Fattar ni hur grymt det känns? Det är inte så att jag inte tycker att det är gott längre. Skulle jag äta skulle jag njuta. Men det där suget, det där suget som man inte kan stå emot, det lyser med sin frånvaro och det är väldigt skönt. Om det beror på kosten eller bara att jag bestämt mig, det vet jag inte, men oavsett så är det en befrielse, och jag hoppas att det kan hålla i sig. Jag äter dock sötsaker fortfarande. Åt lite godis i helgen och även lite popcorn. Åt också en bit bulle och hemmagjord pizza när jag blev bjuden. Men annars har jag inte ätit någon potatis, pasta, ris eller vitt bröd sedan förra måndagen. När familjen åt pannkakor åt jag omelett. Vågen visar några kilo ner, och det gör ju att man peppas att fortsätta. Kan jag nu bara komma igång med träningen, så ska det nog bli ordning på några av de där kilona efter graviditeten. Alltså graviditeten med Maja… för snart åtta år sedan. 😉
Elin är som sagt lös i magen igen. Kanske måste utreda även henne för gluten och laktos som vi gjorde med Maja när hon var liten. Det visade ju ingenting på Maja, men det betyder ju inte att inte lillasyster kan ha någon intolerans. Något som jag tycker är märkligt är att skolan tycker att Maja måste vara hemma. Så var det med den skolplikten som man hör är så hård. Jag hade förstått det om Elin hade varit ordentligt magsjuk. Kräkts och haft feber och mått dåligt. Men hon är pigg och glad men har diarré. Nåja, det går så bra för Maja så jag tror inte att hon missar så väldigt mycket de här dagarna. Men jag tycker synd om henne. Att inte få vara i skolan när hon kan vara det.
Och det är så otroligt tungt att gå upp på mornarna nu när familjen ligger kvar och sover gott. Jag måste slita mig från Elins varma armar (hon ligger alltid tätt tätt bredvid mig på mornarna) och gå upp i det kalla och mörka för att åka till jobbet. Hua. Men snart är det helg och då ska jag ta med mig bästisen till Varbergs kurort lördag till söndag. Ska bli obeskrivligt trevligt och härligt och mysigt och roligt.
Anna Magdalenas 